Mus utan hus

För alla som har missat detta: Jag har blivit biten av en dum spindel. Men misströsta icket, efter en lång och svår vecka av starka mediciner och ett öppet hål i armen är jag på bättringsvägen. Min hand är inte länge en uppsvälld bulle, jag kan till och med se mina knogar. Hahaha... Jag har ägnat alldeles för mycket tid med att se på family guy samt putta ned brutalt ärliga femtonåringar från min säng klockan 5 på natten. Dags att återvända till livet. Dags att leta reda på Milou, som drabbats av en förfärlig sjukdom...kärlek!! Har knappt sett henne på evigheter, förutom då hon kommit hem 5 minuter i taget, tyngd av skuld och med famnen full av glass, sushi och vattensäkra plåster. Suck. Av någon anledning längtar jag förfärligt mycket hem till mitt rum i Umeå. Jag älskar mitt rum. Jag HATAR mitt rum här. Hur kan man ens komma på idén att bygga ett rum men väggar som bara går halvvägs till taket? Inte ens har jag en dörr. Jag önskar mig en dör. Just nu bor det en gaykille i mitt rum. Åtminstone trodde alla att han var gay, det var enda anledning till att alla sa ja då dancing Dasha (det finns 2 dashor) frågade om hennes killkompis fick bo här några dagar. Men sen fick min Dasha för sig att hon skulle prova om han verkligen är gay eller inte. Efter att de hånglat vildsint i 3 timmar på Bijoux är nu alla mycket tveksamma..