Love you more...

"Aaaaaaaaaaaah Ida i misssss youuu i misss our lifeee i misss our sushi i miss our rooms, beers, talks, streets, shops, EVERYTHINGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGG"

Jag ska härmed uppfinna en supersnabb tunnelbana mellan Umeå och New York. Man ska vara framme på 10 minuter, eller nej kanske 15 så att man hinner längta lite.

Många möss på samma plats


(Mer möss fanns också på plats men min blogg vägrar att ladda upp fler bilder)



Uppvaknandet

Mitt rum ser ut som ett bombnedslag och jag har sett på Greys Anatomy hela dagen, ända sedan jag vaknade klockan 2. Jag saknar Milou. Jag måste städa mitt rum. Jag måste ta tag i mitt liv.

Det är bevisat, jag är sämst!

Jag har fortfarande inte lyckats med att vända på dygnet utan ligger och vrider mig hela natten som en hyperaktiv maggot. Dessutom lyckades jag just med att spruta hårspray i mitt högra öga. Hej, hej!

borissnoris

Jaha då var det julaftonskväll, mysighetens dag är snart över, men det har varit klart mysigt, och vad mer ska man säga? Julafton har firats i stillhet, den mesta aktivitet som pågått har varit degande i soffan samt ätande. Det enda otippade var ett besök av en viss herr Peter iklädd tomteluva! (Inte endast tomeluva dock).
Eller den senaste timmen har jag faktiskt aktiverat mig litegrann, jag har nämligen fortfarande inte lyckats vända på dygnet till Sverigetid utan somnar mellan 4 och 7 på morgonen varje dag (Och har dessutom ingen aning om vart jag är), så jag tänkte att jag skulle försöka trötta ut mig själv genom att ta en promenad till Döbelns park med vovven och ägna mig åt lite allmänt snöskuttande. Vet inte om det hjälpte, känner mig fortfarande hyperaktiv men Boris uppskattade iallafall skuttandet! 

God jul

Ok jag är redan less på att säga God jul. Därför ska detta inlägg inte vara ett godjulinlägg med en massa inpackad snällhet utan jag måste få skriva ner en sak jag just upptäckte då jag kikade igenom min telefonbok. Upptäckte nämligen att alla killar i min telefonbok som jag har haft "intresse" av eller vad man nu ska säga, har en 8:a som sista siffra i sitt telefonnummer. Ok, det handlar ju inte om så många personer men ändå, dessutom har min första pojkvän (Och ja första stora kärlek) tre 8:or som sista siffror i sitt telefonnummer, hur symboliskt kändes inte det i sammanhanget!?
Är detta inte ännu mer mystiskt än det faktum att Ebba (F, som fyller år samma dag som mig) har vårat födelsedatum i sitt telefonnummer?

(Jag har för lite att göra)

Men dööö

Min svenska mobil måste ju vara det mest irriterande som någonsin har existerat, den har liksom missat vad den egentligen bör vara till för. Vad använder folk nämligen mest sina mobiler till? (Svar som anspelas på sex undanbedes) Jo, de skickar sms. Och vad är det för fel på min mobil? Jo jag kan bara skriva ett par ord i taget sen blir det 'sms2" vilket är sjukt irriterande men, "sms2"-funktionen fungerar inte ens utan det andra smset försvinner ut i universum för att aldrig återvända, så det är sämst och alla skickar söta och långa sms till mig som jag bara dör att svara på (eller inte, men det är ett annat problem) och allt jag skriver låter helt kort och dissande och jag kan inte ens sms:a och förklara till folk detta problem för det får inte plats i ett sms och med allt detta vill jag mest, förutom att klaga av mig lite, säga att folk får väldigt väldigt gärna ringa istället för att smsa!

Woooonnnttt nothing bring you down like your old hometowwwnwnn

(Men massa pussar och kramar till att underbara personer som råkar bo här)
Jag börjar känna mig förvirrad. Kan ingen tala om för mig åtminstone vilket land jag bor i!? Ett halvår i New York nu och ärligt talat Umeå, förlåt men, tanken på att bo här känns rentav läskig. Igår var jag och undersökte de fina städerna Malmö och Köpenhamn (genom buss och taxifönster givetvis, men anyways). Jag måste skryta om att jag typ har varit i varenda stad/samhälle/håla i Sverige norr om Skåne (Det är sånt som händer då man växer upp med hellylle-husvagnssemsetrar, mamma+pappa+2barn stannar och köper glass vid varenda mack och yngsta dottern (även kallad "jag") går en promenad på en camping och räknas som försvunnen alternativt död och mördad och blir utskälld för allt framtid, är tvungen att rita en teckning och skriva "jag älskar MaPa" för att klara mig ur den värsta krisen). Hur som helst så orkade vi aldrig leta oss ända ner till Skåne, om det var ett bra eller dåligt val vet jag dock inte fortfarande, men det lutar åt att det var ett bra val eftersom de få minuterna jag tillbringade utanför bussen så höll jag på att blåsa ner i en kanal. Min enda chans att överleva var att klamra mig fast vid busshållsplatsstolpen, som råkade stå oroväckande nära denna namnlösa "kanal" som jag med min oslagbara fantasi döpte till "malmö kanal". Min långa resa bestod av följande etapper: Flyg till Stockholm 1 timme, Flyg till Malmö från Arlanda 1 timme, Buss till Malmö Tågstation 50 minuter, Tåg till Köpenhamn 40 minuter och sedan taxi till studion. Det var som gjort för att något skulle gå fel, och egentligen gick allting fel men det blev rätt till slut så jag kan egentligen inte klaga. Tex:
Har inte lyckats vända tillbaka dygnet till Sverige-tid så somnade inte förrän ca 10 minuter innan jag var tvungen att gå upp, klockan 5. Var dock skumt nog jättepigg hela dagen.
Flyget från Umeå blev 20 minuter sent men jag hann ändå med det andra flyget (Fast pinsamt nog blev jag uppropad i högtalarna på Arlanda, självklart dock som "Ida Ågren".
Flygplanet till Malmö verkade vilja extraknäcka som en bergochdalbana, var övertygad om att min sista stund var kommen och mådde rejält illa då vi kom fram.
Skulle ta ut pengar till bussen men kortet fungerade inte, jag fick panik eftersom jag redan var sen inte ville bli fast i Malmö, tills jag insåg att det var bankomaten det var fel på.
Flygbussen tog 50 minuter, även kallad 100 år och Louise, min trogna men stressade bokare haha, ringde och ringde men bussen fortsatte att snigla sig fram
Fattade verkligen inte vilket spår tåget till Köpenhamn skulle gå på, slutade med att jag i ren panik hoppade in i ett tåg som precis skulle gå, och som praktiskt nog visade sig vara rätt tåg. Det värsta var och ändå när jag skulle hem igen från Köpenhamn och alla skyltar var på danska, alla jag frågade pratade glatt på danska och blev sura för att jag inte förstod något (de fattade ju allt jag sa). Suck. Kom till jobbet över en timme senare än det var tänkt, var mest glad över att jag var vid liv efter den långa och strapatsrika resan, men fotograferingen (För Costume magazine) gick faktiskt jättebra, allt gick snabbt och smidigt och alla var glada och nöjda och bilderna blev jättefina! Efter att par timmar (betydligt färre än de timmar jag ägnade åt att resa över land och rike) var det dags att resa hem igen, till norrlands vidsträckta skogar.
Nu har jag dock noterat att det är julafton imorgon... eh julklappar någon!? Vad sägs som en sväng på stan nu för lite panikjulklappsshopping, hej hej!

punktpunktpunkt

Ja
Ja
Ja

I felt you in my legs before i ever met you
and when i laid beside you for the first time I told you
I feel you in my legs and I don't even know you
and now we're saying bye
bye, bye

(Tegan and Sara- Nineteen)

Jag tycker att Milou ska komma hit och sitta i mitt fönster och berätta för mig att det inte är så farlig, men nej hon är förmodligen däckad efter att ha varit och festat med min ex-pojkvän gaaaaah, men jag kan inte annat göra än att skratta. Allt är så mysigt här, och min mamma är mysmamman nr 1 som har pyntat järnet och min pappa är världens bästa pappa och min syster har jag knappt sett ens för hon jobbar hela tiden och katten är mysig och gammal och hunden är glad glad glad och imorgon ska jag till Köpenhamn, jag har aldrig varit där. Men nu. 

Umeå

Ja, nu har man alltså flugit hela vägen från New York till Umeå. Detta var första gången jag lyckades somna på ett flygplan, och jag lyckades dessutom sova i 6 timmar, hur skillat är inte det? Var alldeles mosig och mysig då jag promenerade runt på arlanda kl 11 på förmiddag (men enligt mig var klockan 5 på morgonen). Inte mysigt dock att jag var tvungen att betala 900 kr för övervikt på resväskorna. Jaja, jag var hur som helst för mosig för att bry mig! Nu är jag hemma i Norrlands huvudstad, björkarnas stad och bla bla bla, det är grått och trist och dimmigt men ändå rätt julmysigt +att jag gick en promenad med Boris (även kallad: mestsaknadihelavärlden) och vi ägnade oss åt att överasska Ebbor. De är söta, mer Ebbor åt folket!!

Mysemus

Tyvarr alla E:n (Ar det forresten inte lite konstigt att nastan alla mina nara vannr borjar pa bokstaven E?) men Milou har just tagit platsen som varldens basta van eftersom hon ska folja med mig hela vagen till flygplatsen. Dessutom sa har hon kopt sushi at mig. Min formogenhet bestar av 1 dollar och 3 cent, sa jag sager bara tack tack. Milou daremot ar rik som en hollands krosus eftersom hon numera ar Vera Wangs personliga gullegris. Vi lyssnar pa Tegan and Sarah och jag borde borja packa men det hander liksom ingenting i mitt huvud, jag bara fortsatter att sitta har och lyssna pa musik och stirra ut genom fonstret.

Dramatiken tatnar

Jag bor numera ensam i 6s, den konstigaste lagenheten nagaonsin (Jag har just kommit fram till att det konstigaste maste ju vara att man kan springa, alltsa komma upp till en riktigt hog hastighet innan man riskerar att krocka med en vagg, hur mobbat ar inte det i en lagenhet? Men det kanske ar en tanke bakom, att de vill att vi ska motionera. Konstigt ar ocksa att vaggarna som avgransar rummen inte racker upp till taket utan det ar ca 1 meters hal mellan vagg och tak, vilket gor att man hor precis allt och alla men a andra sidan kan man bokstavligt talat enkelt klattra pa vaggarna). Har dock borjat utveckla nagon slags karlek till lagenheten anda, pa nagot sett ar det ju anda hemma, aven om den andra lagenheten jag forst bodde i var 10 ggr hemtrevligare. Det varsta med den har lagenheten ar dock att det ar omojligt att bestalla sushi eller kinamat, varje gang jag forsoker utspelas en lang session da jag forsoker forklara att jag bor i 6s, inte i 6f. Trots att jag upprepade ganger sager S as in sushi, summer, sucker eller liknande sa gar deliveryboysen ALLTID till 6f oc h jag far arga telefonsamtal over att jag sagt fel lagenhetsnummer. Suck.
Anyways, igar sa vaknade jag mitt i natten och horde massa stok ifran koket, "Ehh det ar nagon i min lagenhet"' tankte jag men var for lat for att pallra mig upp ur sangen. Grejen ar dock att dorren alltid ar olast (Alla modeller som bott har tidigare har tappat bort sina nycklar sa ingen kommer in om det inte ar olast. Det ar dock alltid krangel varje mandag da staderskan kommer och skaller ut alla for att dorren ar olast, for att sedan lasa dorren da hon gar och det slutar med att alla maste ga i samlad trupp till vaktmastaren och be honom att oppna sa att vi kan ga in och lamna dorren olast igen), och jag borjade faktiskt bli lite orolig att en tjuv av nagot slag tagit sig in (Eller ja, oppnat dorren och promenat in). En tjuv som dessutom beslagtagit koket (Och av ljuden att doma inte hade nan aning om hur man tander en gasspis). Jag borjade bli riktigt orolig och skulle just resa mig upp (skankte aven en tacksam tanke till det tunga vapnet pa golvet bredvid min sang, en massiv modellportfolio) da 'tjuven' smog sig in i mitt rum. Problemet var dock att det var sa morkt att jag inte kunde se vem det var. Tjuven kunde uppenbarligen inte se mig heller, av doma hur han/hon rorde huvudet fran sida till sida. Efter en minuts forsok till huvudvickande och forsok till morkerseende:
Jag: Ehh, Milou WTF are you doin here!?
Milou: What are you doing there dickhead?
Jag: Assface
Milou: Used tampong
(Osv osv..)

(Ja hon bor alltsa i en annan lagenhet men hade tappat nyckeln dit och eftersom 6s alltid ar oppet tog hon sig friheten att promenera in dit klockan 4 pa morgonen och laga soppa. Man tycker ju kanske att hon borde ha fattat att det var jag som var den mystiska personen i rummet eftersom jag faktiskt ar den enda som bor i hela lagenheten men 1. Hon trodde att jag var hos Eric 2. Da jag skulle sova upptackte jag att min sang var overfull av saker och ting sa jag tankte att whatever, jag har 4 sangar i mitt rum, jag kan ju liksom ta en liten campingtur till en annan sang, dessutom var den sangen i den ''mystiska morka hornet" osv osv.)

Kan aven namna att idag hade jag en fotografering da jag var tvungen att smeta in mitt ansikte i jord. Jag har jord overallt. Jag har jord i haret. Jag har jord i trosorna. Nu ska jag ga och duscha i 3000 timmar.

Ps. http://www.modelwhispers.blogspot.com/ (Huuh? Dock cred till Milous tshirt haha)

Oh noes

Min dator ar trasig...  Jag kan inte blogga :(

All cred till engångskameror